Jag jobbar, det går bra. På nåt sätt har jag en helt annan motivation till mitt ganska ledsamma jobb nu för tiden, det är tack vare älskade M.
Igår lyssnade jag på en repris av en sommarpratare (Sommar P1) som pratade om sin kärlek till sin mamma och vad hon hade gått igenom. Mamman hade vuxit upp under fattiga förhållanden och fött jag tror 16 barn, sju av dom fick aldrig växa upp. För det första undrar jag hur man orkar gå vidare efter att ha upplevt något sånt och för det andra tänker jag på vad vi mödrar (och fäder för den delen) är villiga att göra och genomgå för att våra barn ska må bra, häftig kraft det där! Å så tittade jag på ett program på tvn som handlade om farbrorn Jon ,i sitt fina vita hår och skägg, som bodde ensam på en bedövande vacker ö (Skårö?) i Norge nånstans. Dit till hans ö kom man med båt eller helikopter, väl där tog det det "ett par timmar" till fots att ta sig upp till huset. Ensamt hade han det också, ibland gick det månader utan en mänsklig själ. Dokumetären slutade med att Jon flög och klippte sig, härligt att se hur han sken upp i samvaron med en kvinnliga frisören. Jag älskar att titta på program som detta, nog för att jag vill bo på landet men kanske inte så ensligt som Jon.
Shawl collar vest växer! Den är skoj att sticka; mjukt mjukt garn och stickor nr 5, då går det undan.
Nu när pluggis är över (nåja jag skjuter fortfarande min sista uppgift på framtiden ett tag till) så tänkte jag ägna mig åt att ja sticka såklart :) och så ska jag göra något jag tänkt göra länge (näe...hon har skjutit på nåt igen!) :skriva ned mina drömmar! Från små till stora. Jag tror att det är viktigt att sätta ord på vad det är man vill med/vill ha här i livet, så nu ska de skrivas ned!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar