Barn är verkligen livets mirakel! Jag pratade just med de nyblivna föräldrarna till lilla gossen som föddes häromdagen...ååh lilla lilla vän, välkommen till världen! Men stackarn hade det visst inte lätt, han blev "bortglömd" i ett skiftbyte och tappade därför temp rätt kraftigt..hmm stackars! Sånt borde inte få hända, som förstföderska är man helt utlämnad till barnmorskor och sköterskor och vet inte vad, hur o när saker ska ske. När vi låg på BB uppfattade jag det som att mycket information gick förlorad i just dessa skiftbyten mellan barnmorskorna, så jag är inte direkt förvånad över denna miss. I Amerikat hade de säkert kunnat stämma dem...Men nu mår lilla gossen iallafall prima och har kommit hem från BB. Jag hoppas på att få åka dit imorgon o titta på underverket o känna bäbislukt :) I samtalet med de nyblivna föräldrarna blev jag påmind om att den första tiden med bäbis handlar om bajs...jo, det är vad man pratar om mesta tiden-har hon bajsat än? nu gråter hon, har hon bajsat/kanske behöver hon bajsa.......så rullar det på. Bajs blir helt plötsligt till något positivt! Å det blir liksom en sån stor del av vardagen att man utan att tänka på det glatt berättar för nära o kära att idag har hon bajsat X många ggr varvid när eller kär hmmar och man undrar varför denne inte tycker det är lika fantastiskt som en själv :)
Över till något annat: tack för kommentarerna för Sheldon! Skoj! Nu tror jag att jag kommit på vad bebbe nr två kan tänkas få: en drake fast helvit eller grön med röda ryggtaggar. Mmm jag ska fundera en stund.
Jag vill jättemycket bo i ett gammaltrötttorpmedvitaknutarochglasverandamittuteiskogendärjagkanodlaminaegnagrönsaker
hagettermarsvinodärälskadeMkanlekafritt...
Nu ska jag försöka att inte somna med Clapotis i händerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar